Search results

Filter

Filetype

Your search for "*" yielded 128033 hits

Policylabb Storkriket – för klimatanpassning över gränserna genom naturbaserade lösningar

Hur kan man bäst arbeta över kommun- och sektorsgränser för att stötta klimatanpassning genom naturbaserade lösningar på landsbygden? Det är en av flera frågor som Policylabb Storkriket, ett Formasfinansierat innovationsprojekt, ska ge svar på. Initiativet kommer från LU Land vid CEC på Lunds universitet, tillsammans med det blivande biosfärsområdet Storkriket i Skåne. Mitt i Skåne ligger det, Sto

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/policylabb-storkriket-klimatanpassning-over-granserna-genom-naturbaserade-losningar - 2025-11-14

Mark som pekats ut som avgörande för svensk bioenergi är redan upptagen, visar ny studie

Bioenergi spelar en viktig roll i omställningen till ett fossilfritt samhälle. Men den ”outnyttjade” jordbruksmark, så kallad marginalmark, som är lämplig för att odla bioenergi på i södra Sverige finns i praktiken inte, visar en ny studie från Lunds universitet. Marken är till stor del redan upptagen av exempelvis hästhållning. – Vår studie visar att potentialen för bioenergiproduktion på margina

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/mark-som-pekats-ut-som-avgorande-svensk-bioenergi-ar-redan-upptagen-visar-ny-studie - 2025-11-14

Henrik Smith: Systematiskt arbete bakom Lunds universitets topprankning inom hållbarhet

Lunds universitet kommer på tredje plats i världen i QS Hållbarhetsrankning, meddelar universitetet på tisdagen i ett pressmeddelande. QS World University Rankings: Sustainability rankar hållbar utveckling vid cirka 1750 lärosäten i världen. Lunds universitet ligger i topp i Sverige och är näst bäst i Europa, utöver den globala tredjeplatsen. Henrik Smith, professor i zooekologi och ordförande för

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/henrik-smith-systematiskt-arbete-bakom-lunds-universitets-topprankning-inom-hallbarhet - 2025-11-14

Hur skapar vi mer plats för natur på skolgården?

Forskning visar att gröna och artrika utemiljöer kring skolor och förskolor främjar barns välbefinnande och lärande. Trots det har vi relativt ont om natur på svenska skolgårdar. Varför är det så – och vad kan göras annorlunda för att skapa mer natur på skolgårdar? För att diskutera detta bjöd LU Land in till ett digitalt seminarium med tre experter på området. Här följer en sammanfattning av semi

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/hur-skapar-vi-mer-plats-natur-pa-skolgarden - 2025-11-14

Henrik Smith: Miljöpionjären som aldrig saktar ned

Han far in som ett yrväder med cykelhjälm på hjässan, besvarar mejl med enkla stavelser och ställer initierade frågor på möten samtidigt som han lyckas arbeta vid datorn. För Henrik Smith går livet i hundranittio. Men så har han ju också fasligt mycket att uträtta. Henrik Smith vill nämligen rädda världen. Har han tid att gå i pension? Det började med faderns ärvda kikare, en liten anteckningsbok

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/henrik-smith-miljopionjaren-som-aldrig-saktar-ned - 2025-11-14

Sänkta direktstöd till jordbruket - så skulle konsekvenserna bli

Den totala livsmedelsproduktionen skulle inte påverkas i någon större grad om man sänkte direktstöden till jordbruket inom EU. Det visar en rapport från AgriFood där man analyserat vilka konsekvenserna skulle bli för produktion, konkurrenskraft och miljö om EU:s gemensamma jordbrukspolitik, GJP, gjordes om. Den gemensamma jordbrukspolitiken (GJP) reformeras regelbundet och nu pågår arbetet inför n

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/sankta-direktstod-till-jordbruket-sa-skulle-konsekvenserna-bli - 2025-11-14

Vilka risker finns det med föroreningar i en cirkulär materialhantering?

Det finns en tydlig önskan i samhället att återvinna mer, både näringsämnen och olika material. Men problemet med recycling är att föroreningar kan följa med. I ett projekt på CEC har man identifierat mikroplaster i både kompostjord och biogödsel. På Centrum för miljö- och klimatvetenskap (CEC) pågår tre olika projekt där man undersöker olika återvunna produkter och material för att se om de inneh

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/vilka-risker-finns-det-med-fororeningar-i-en-cirkular-materialhantering - 2025-11-14

Höga halter av miljöföroreningar och tungmetaller i igelkottar

Bly. PCB. Bekämpningsmedel och bromerade flamskyddsmedel. Samt plasttillsatser och tungmetaller. Det var vad forskare i Lund hittade när de samlade in döda igelkottar för att undersöka vilka miljöföroreningar som finns i urbana miljöer. Urbana gröna områden är attraktiva för många vilda arter, men innehåller också en rad ohållbara syntetiska material och kemikalier. Igelkottar vandrar långa sträck

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/hoga-halter-av-miljofororeningar-och-tungmetaller-i-igelkottar - 2025-11-14

"Det här har saknats!" - Premiär för Swedish Biodiversity Symposium, en ny mötesplats för biologisk mångfald

I oktober är det dags för Sveriges första Swedish Biodiversity Symposium. En helt ny mötesplats där experter och intressenter inom biologisk mångfald samlas för att främja en positiv utveckling på området. Vi fick en pratstund med Mats Björkman, projektledare för symposiet. Mats Björkman är universitetslektor på Institutionen för biologi och miljövetenskap vid Göteborgs universitet. Han är också e

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/det-har-har-saknats-premiar-swedish-biodiversity-symposium-en-ny-motesplats-biologisk-mangfald - 2025-11-14

Kampen mot den invasiva arten parkslide: Utmaningar och framsteg

Parkslide och andra främmande invasiva arter sprider sig snabbt och hotar både ekosystem, infrastruktur och ekonomi – och när de väl har fått fäste är de svåra att bli av med. Men vilka metoder finns egentligen för att bekämpa parkslide och andra invasiva arter? Främmande invasiva arter är ett begrepp vi hör allt oftare. För att en art ska klassas som invasiv enligt en skandinavisk definition ska

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/kampen-mot-den-invasiva-arten-parkslide-utmaningar-och-framsteg - 2025-11-14

Markanvändning i fokus när Klimatpolitiska rådet lanserade sin rapport

I mars överlämnade Klimatpolitiska rådet sin åttonde rapport till regeringen om hur det går för Sveriges klimatarbete. I fokus för årets rapport står (bland annat) jordbrukets klimatpåverkan. Henrik Smith, professor på CEC och ledamot i rådet, presenterade delar av rådets slutsatser. Klimatpolitiska rådets uppgift är att årligen är att utvärdera regeringens politik och de underlag den bygger på. V

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/markanvandning-i-fokus-nar-klimatpolitiska-radet-lanserade-sin-rapport - 2025-11-14

Årets Anders Jahrepris till Leif Groop

Anders Jahres stora medicinska pris 2012 på en miljon norska kronor går till professor Leif Groop, koordinator för Lunds universitets Diabetescenter. - Det är klart att det känns hedrande att få ett sådant här pris. Han tilldelas priset för den banbrytande forskningen om diabetes, med särskilt fokus på kartläggningen av ärftliga faktorer bakom diabetes.Leif Groop har genom omfattande befolkningsst

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/arets-anders-jahrepris-till-leif-groop - 2025-11-14

Välj matgenre efter gener

Den pågående debatten om LCHF-dieten har kanske missat en bit… Att vår livsstil påverkar hälsan är inget nytt men vad spelar generna för roll i detta sammanhang? Sedan bara några år tillbaka är det möjligt att studera alla människans gener och vi kan i dag börja lägga ihop pusslet om hur kost och gener samspelar för att kunna förebygga olika sjukdomar. Våra senaste resultat visar att kost och gene

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/valj-matgenre-efter-gener - 2025-11-14

Därför är dygnsrytmen viktig för hälsan

En störd dygnsrytm kan påverka tillväxten av blodkärl i kroppen och på så vis orsaka sjukdomar som diabetes, fetma och cancer, visar forskning vid Linköpings universitet och Karolinska institutet. Den biologiska dygnsrytmen, också känd som den circadianska rytmen, styrs av en ”klocka” som reagerar både på inkommande ljus och genetiska faktorer.I en artikel som nu publiceras i den vetenskapliga tid

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/darfor-ar-dygnsrytmen-viktig-halsan - 2025-11-14

Holistiskt angreppssätt fördjupar insikterna om diabetesgener

Ett nytt, och mer omfattande metodiskt grepp, demaskerar mångfaldigt mer än tidigare den genetiska komplexiteten bakom typ 2 diabetes. De nya forskningsrönen bygger dels på tillgång till insulinceller från avlidna donatorer, dels på att forskarna inte bara har studerat enskilda genvarianter, utan många gener och deras effekter i samverkan. - Med det här angreppssättet kan vi förklara 25 procent av

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/holistiskt-angreppssatt-fordjupar-insikterna-om-diabetesgener - 2025-11-14

För stort insulinpåslag hos feta barn

Barnfetma är ett växande problem globalt. I Sverige är vart femte barn kraftigt överviktigt och löper ökad risk för typ 2-diabetes och andra komplikationer. Nu ska en stor europisk studie söka finna bättre möjligheter att behandla för unga. Forskare vid Akademiska sjukhuset och Uppsala universitet koordinerar en stor europeisk studie, Beta-JUDO, där förhoppningen är att hitta effektivare behandlin

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/stort-insulinpaslag-hos-feta-barn - 2025-11-14

Försök att hejda diabetes genom att äta insulin

Kan en kapsel insulinkristaller om dagen stoppa processen mot typ 1 diabetes? Frågan ska besvaras i TrialNet-undersökningen som följer släktingar till personer med typ 1 diabetes. Målet är att undersöka om kapslarna kan förebygga eller bromsa ett insjuknande. Ha något att erbjudaTyp 1 diabetes är den autoimmuna formen av diabetes där personens betaceller har förstörts av det egna immunförsvaret.-

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/forsok-att-hejda-diabetes-genom-att-ata-insulin - 2025-11-14

Gravida med hög halt vitamin D skyddar sitt barn mot diabetes

Barn till kvinnor som har en hög halt vitamin D i blodet under graviditeten löper kraftig lägre risk att få typ 1 diabetes jämfört med barn vars mammor hade låg halt av vitaminet. Resultaten kommer från en stor norsk undersökning där nyfödda barn följts under lång tid. Forskarna delade in barnen i fyra grupper utifrån den halt vitamin D deras mammor hade under den graviditeten. Halten hade analyse

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/gravida-med-hog-halt-vitamin-d-skyddar-sitt-barn-mot-diabetes - 2025-11-14

Både bra och dåliga livsstilstrender

Svenskarna mår i flera avseenden allt bättre visar Folkhälsoinstitutets årliga studie. Men mångåriga, negativa trender förstärks - männen blir allt mer överviktiga, kvinnornas fetma består och fler unga kvinnor röker. Sedan 2004 har Folkhälsoinstitutet på regeringens uppdrag utförligt intervjuat 20 000 slumpmässigt utvalda svenskar 16-84 år om deras livsstil - rökning, motion, kost, droger, alkoho

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/bade-bra-och-daliga-livsstilstrender - 2025-11-14

Fetmaforskning ger Fernströmpris

Fernströmstiftelsens Nordiska pris, med en prissumma på en miljon kr, går i år till fettvävsforskaren professor Peter Arner från Karolinska Institutet. Hans grupp har bland annat varit först med att visa att fettceller bildas hela livet, inte bara i barndomen. Peter Arner har också funnit vissa gener som ger ett skydd mot fettcellernas negativa effekter, samt visat hur fettceller påverkas av bukfe

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/fetmaforskning-ger-fernstrompris - 2025-11-14